Relationer och sårbarhet

>> Äkta kärlek uppstår, när människor förstår varandra << Jag har alltid varit en kvinna som bubblar av känslor och med ett rikt inre liv. Men också en filosoferande ensamvarg som tycker om och uppskattar att ibland få vara i min ensamhet och i min sårbarhet. Konstant fart och fläkt och att omge mig beständigt med sorlande människor, det är

Vänskap och rikedom

>> Our vibes speaks louder than our words << Jag stod vid min dator och tittade ut genom fönstret, bet mig nervöst i kinden. Regnet smattrade mot rutan och åskan mullrade ljudligt. Då och då lystes himlen upp av en åskblixt. Plötsligt började jag att le. Jag log för att jag kände en sån tacksamhet för att här står jag,

Kontaktannons ut till Universum

>> Människor är som pusselbitar, det finns alltid två som passar ihop << Häromdagen när jag var ute och power walkade gick jag och tänkte på mitt kärleksliv. Om livsval, om karmiska rädslor och relationer. Om att våga se det vackra och positiva när man möter någon man trivs med och tycker om. Om att våga chansa när känslorna känns

Dagdröm

>> I’m a dreamer but I’m not the only one// John Lennon << Jag har alltid varit en drömmare, älskar att dagdrömma och drömmar kommer till mig även lätt om natten. Och jag mins mina drömmar, händelser, symboler och känslor. Jag tror att drömmar har en betydelse, att de vill säga oss något och hjälpa oss framåt i livet. Det

Jag vill inte gömma undan, jag vill bli hel

>> Se livet som en kompletterande helhet << ”… Efter morgonens meditation satt jag och tänkte på min “meditationsresa”. Tidigare behövde jag hjälp i form av guidning eller musik till att lyssna inåt. Idag, år av träning kan jag landa i mig själv utan hjälpmedel. Även om jag idag också gärna lyssnar till en vägledd guidning, är inte detta längre

Att mötas på lika villkor

”Låt oss vara tacksamma mot människor som gör oss lyckliga, de är de charmiga trädgårdsmästarna som gör att våra själar blommar.” – Marcel Proust … I måndags vaknade jag med en sån övermäktig känsla av tacksamhet. Jag låg och tänkte på helgen, hur fin den har varit. Jag har umgåtts med mig själv men även haft fina möten med andra.

Det kom ett budskap till dig och mig

“Se med Kärlek på världen”… Jag erkänner, jag har varit i en typ av limbo av coronatristess, och där livet snurrat på i en takt där kropp, själ och sinne inte riktigt hinner följa med. Uppförsbackar och nerförsbackar. Eftertankar kring några märkliga ageranden och beteenden som finns runt omkring mig. Även om jag tror att alla möten kommer till oss