Alla kan läka sin historia

“Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi” Astrid Lindgren…

”Släpp taget och gå vidare” är väl ett av de vanligaste råden man kanske både får och ger till andra som är i sorg, saknad eller/och förlust. Men hur sjutton släpper man taget och går vidare när man helt plötsligt tappar fotfästet?

Sorg är en fullt naturlig känslomässig reaktion. En universal känsla som finns över hela vår runda jord, med dalar och toppar. Men ändå så väldigt tabu att prata om här i västvärlden. I vår kultur får vi lära oss hur man hanterar den yttre världen. Som vänner, en bra utbildning, arbete, bostad eller en kärlekspartner. Men hur gör vi om vi förlorar någon eller något av dem? Hur gör vi när något eller någon plötsligt rycks undan och vi tappar fotfästet? Hur gör vi när den inre världen plötsligt vänds upp och ner?

Vi människor sörjer på olika sätt. Varje sorg är unik och det finns därför inte bara ett sätt att sörja. Några väljer att påminna sig om sorgen och saknaden, det vill säga ältar förlusten. Några bygger upp en känslomässig mur, ett ”martyrskap” för att inte bli sårad igen. Några förnekar sin egen sorg och tänker att ”det finns andra som har det sämre”. Detta är bara några få exempel.

Sorg kan komma i olika former och man ska sörja, det är helt normalt. Känslor, det är det som skiljer oss människor från robotar. Men vi ska också våga bearbeta känslorna som kommer, inte trycka undan dem så det eskalerar. Eller döva smärtan med ett destruktivt beteende, till exempel med hjälp av mat eller alkohol.

Allt vi har varit med om i livet sätter sig i kroppen. Både glädje och sorg skapar små cellminnen som väcks till liv vid olika händelser. Har vi en obearbetad sorg eller ett trauma, sätter det sig i kroppen som en blockering. Det vi känner sorg över idag kan därför ha en annan underliggande orsak. Ett obearbetat cellminne som kan komma från någon helt annanstans. Kanske från när man var en bebis. Eller ännu tidigare, för er som också tror på reinkarnation…

Min sorg och rädsla som jag förnekade, eller kanske förminskade, satte sig i min kropp som ett utmattningssyndrom. Jag är fortfarande mitt i det. Bearbetar det och känner att jag läker mer och mer för var dag som går. Känner en energi, en lust till livet som jag inte hade innan. En härlig närvaro med mig själv.

Jag har kombinerat både egen tid och bett om hjälp från andra. Det tog några år att komma till insikten om att, ensam är inte alltid starkast. Även om jag är en alternativ terapeut och coach har det varit skönt att själv få lägga mig på en massagebänk, bli omhändertagen och berörd. Eller samtala med någon som gett mig olika verktyg att jobba med. Ett nytt mindset. Att få hjälp att läka. I punktlistan nedan ser du de vägar som jag har tagit till hjälp.

  • Spikmatta. Ger dig en avslappning på djupet. Först kan du uppleva en stickande känsla som strax övergår till en pulserande värme och avslappning. Spikmattan hjälper till att öka din blodcirkulation och skickar smärtsignaler till hjärnan som frisätter kroppens egna må-bra hormon, oxytocin. Kroppens egna smärtstillande.
  • Tillbringa tid i naturen. Det jordar dig. Det grundar dig. Oavsett om du väljer din tid på land eller på vatten.
  • Meditera i ensamhet eller i grupp. HÄR hittar du några enkla meditationer på svenska som jag skapat till min YouTube kanal. Fler kommer att publiceras. Just nu skriver jag på en chakrameditation med fokus på baschakrat som kommer läggas upp nästa vecka.
  • Gå i samtalsterapi eller träffa en coach. Du får verktyg som hjälper dig att hantera dina tankar och känslor. Du får träffa och prata med någon som ger dig 100 % uppmärksamhet. Du gör jobbet med dig själv, men terapeuten eller coachen finns med dig under processens gång.
  • Gå på massage. Beröring hjälper till att släppa blockeringar som har lagrats i din kropp.
  • Gå på healing. Jag har mött personer som känner obehag med fysisk beröring. Ta då hjälp av en healer som inte behöver beröra din fysiska kropp. Allt är energi, därför går healingenergin dit den behövs. Där det behöver läkas. Det funkar lika bra på distans, ett bra alternativ i dessa coronatider.

Summa summarum>> Alla bär vi på någon sorg inom oss som kan skapa en känsla av vilsenhet, en otrygghet, en rädsla. Vi sörjer och reagerar på olika sätt. All sorg är därför individuell, stora som små. När du blir medveten om att det kan finnas obearbetade cellminnen inom dig, är det du som väljer hur du går vidare. Stanna kvar i sorgen och i rädslan, eller möta upp den, bearbeta den för att senare kunna släppa taget och blomma ut till den gnistrande stjärna som du inners inne är.

Kram Anki
www.pearlnharmony.se

10 thoughts on “Alla kan läka sin historia

  1. Tack för dessa meningar.
    Känner igen mycket av det och kan hålla med om att man behöver stöd emellanåt för att ta sig vidare. ❤

    1. Tack Kerstin för att du delade med dig av dina tankar 🙏 Att stå trygg och stark i sig själv är viktigt, men ibland behöver man som sagt var våga be om hjälp, få hjälp att tänka på ett annat sätt. Och att bli lyssnad på 💞
      Kram Anki

  2. TACK <3 Förlorade min mamma i onsdags och känner just ingenting än och det i sig är en märklig känsla. Som om sorgen ligger och bubblar och väntar på att få uttrycka sig.

    1. Stor kram till dig Jeanette ❤ Alla sörjer vi på olika sätt. När du landat i det som hänt så finns mina ord och tips längst vägen 🙏 Återigen, stor kram till dig 💞 Anki

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *